“Att föda barn i ett av världens säkraste länder borde vara en trevlig upplevelse, det var inte min. Det orsakade mig allvarlig smärta att läkaren orsakade läckage i hjärnvätska i ryggen, slet i sönder mitt underliv, klippte upp mig och brist på bemötande och närvaro från personalen gav mig en nära dödsupplevelse som ledde till fysiska och psykiska problem, inklusive hög nivå av posttraumatiskt stressyndrom, Förlossningsdepression och kronisk insomnia. Hormonellt var jag i klimakteriet. Experter i flera länder försökte hjälpa men hittade ingen lösning. Att ge upp var inte en lösning för mig. Utan stöd har det varit långt tillbaka. Att bli mamma på dessa villkor var den största utmaningen i mitt liv. Att bana väg och hjälpa mödrar och att ge barn de bästa förutsättningarna i livet, är mitt kall. Att vi alla oavsett ska kunna hitta välmående även mitt i ett trauma oavsett vad som hänt oss. Att äntligen kunna svara på frågan om varför och hur vi får Förlossningsdepression och att ge verktyg för att känna välbefinnande är en gåva jag värderar högt. Att få tillbaka glädjen att föda barn och att få utrymme att känna välmående, att mitt i trauma kunna känna vilken gåva det är att själv växa och utvecklas tillsammans bredvid och med ditt barn. För de som läser detta och kämpar, det är inte meningen att du ska göra allt själv, sträck ut en hand. Du är inte ensam!
Tillsammans hittar vi din väg. Hur kan du fråga? Genom att knäcka dina individuella koder som jag kallar det. Dina mönster, tro, ditt bagage och förvandla dem till gåvor.
​
Men livet stod inte stilla under dessa år och min pappa blev allvarligt sjuk, när han äntligen hade återhämtat sig blev min mamma snabbt sjuk med dödlig cancer. Att vara där vid hennes sida sin sista tid är obeskrivligt. Min själ och mitt hjärta kommer aldrig att bli samma igen.
Min älskade mamma lärde mig om livets komplexitet ända tills hennes sista andetag och hennes arv av kärlek lever för evigt.

Att ha ett fungerande äktenskap / förhållande mitt i allt detta fungerade inte för oss, men med åren växte vi och kunde mötas i vårt förhållande av kärlek igen, allt har sin process. Perfektionism är en illusion.

Alla dessa erfarenheter har också lett till samma tanke för mig “vi kan inte ha det så här”. Vi kan inte föda barn på det här sättet, var är hjärtat? Var är medkänslan? Var är värdet? Vi kan inte behandlas på detta sätt om vi får missfall. Vi kan inte dö på det här sättet. Vi kan inte ha en relation med oss ​​själva och andra som skapar mer lidande. Hälso/räddnings- och sjukvårdspersonal som ägnar sina liv åt att hjälpa andra ska inte brännas ut. Den psykiska ohälsan i världen, i vårt samhälle är inte något vi bör se bort från, den är där och nu är det dags att vi tittar på varför den finns, det är inte nytt, det är inget “fel” med våra yngre generationer. De är bärare av generationstrauma och speglar det tillbaka, som du också gjorde/gör. Men vi ärver också styrkor och gåvan att utvecklas, glöm inte det. Situationen / traumat är tillräckligt, inget extra lidande behövs som läggs på idag. Vårt system fungerar inte och tystnadskulturen slutar nu! Det är anledningen till att jag började göra studier och utveckla tekniker. Vi har rätt att känna välmående oavsett vilka utmaningar vi möter och det är möjligt, mitt liv finns på grund av det. Du förtjänar att känna välmående oavsett, och jag menar inte att du inte ska känna dina känslor, vi behöver känna dom alla men vi ska inte stanna kvar i det som får oss att må dåligt, vi måste känna det och sedan använda det för att växa och bli starkare. Vi tar tillbaka makten över vårt välmående, vi ger inte längre kraft till det / de som orsakar oss smärta. Mitt jobb, att se min klients ögon gå från mörker till gnistrande ljus är en ära. Verkligen. Att se deras blockeringar oavsett vad, förhållande, arbete, sorg släppa taget och göra plats för välmående är magiskt att bevittna. Jag kallar mina kunder stjärnor för det är precis vad de är. ”